sabrinahauta

ett år sedan nu, och vet du hur jobbigt det är just nu? jag trodde jag skulle kunna glömma själva händelsen, men den finns kvar som om det hände för några dagar sen, och det gör ont för jag klandrar fortfarande mig själv för det som hände, alla säger att det inte var mitt fel, men det känns som om det var det & jag kan inte göra någonting alls för att få bort den känslan, hade jag bara kunnat gjort någonting kanske du hade varit här hos oss idag, då kanske vi hade upplevt den hära sommaren och få det lika bra som vi hade det förra sommaren.. jag vill bara kunna spola tillbaks tiden tills då du fanns hos oss, jag kan inte inse att du inte finns här bland oss längre, tårarna rinner så fort jag tänker på dig, så fort jag tänker på allting vi gjorde tillsammans, och på hur bra du var som person, förstår inte att det var just du som försvann, jag önskar det hade varit jag och inte du, för du är värd att leva eller du var värd att leva, du hade ju inte upplevt mycket alls i ditt liv så bara var du borta.. När polisen väckte mig dagen efter förstod jag ingenting, jag gick därifrån och tårarna bara rann & rann i flera timmar, sen åkte jag därifrån, kom tillbaks dagen efter & la ljus och saker på platsen där allt hände och det gjorde så ont, att det kunde hända just dig är sjukt.. :'( jag har inte kunnat varit där ute sedan dess, men jag ska ut i början av nästa vecka och lämna blommor på graven & platsen där det hände, sen kommer jag sitta där ett tag, och låta tårarna rinna & bara tänka på dig.. kan du inte bara komma tillbaks? :'( alla saknar dig erik, vi behöver dig.. jag behöver dig.. alla behöver dig.. det är tufft utan dig, jag släpper tårarna för dig, jag älskar dig :'(